min resa

Idag möter ni en Linda(jag) som utstrålar så mycket glädje,
med ett leende som kan få vilken surkart att dra på mungipan.  
Mitt liv, min resa har både varit en smärtsam kamp mot yttre och inre plågoandar,
men det har funnits mycket som har varit bra också.
Tack vare en trygg, kärleksfull och stund om bullrig/konfliktfull uppväxt
har jag kunnat "överleva" svåra trauman....
På min resa kommer jag att ta upp jobbiga saker som
PTSD-Posttraumatiskt stressyndrom 
och om min kamp tillbaka till livet, där jag befinner mig i dag!

 

ett porträtt av ett porträtt...

Akvarell porträtt av ett foto
målad av mig

Det har alltid funnits en konstnär inom mig, den har visat sig lite genom åren.
Jag har inte varit särskilt hänsynsfull att bejaka den sidan av mig,
övertygad att jag inte duger till om jag inte har något mer "berydelsefullt" att göra med mitt liv...
Jag är ett adoptivbarn, har ingen information om mina biologiska föräldrar pga att
jag är ett hittebarn, övergiven när jag var en liten bäbis, lyckligtvis funnen och hamnade på barnhem.
I mina papper står det att jag är född i Seul, Syd Korea 1972 första januari.
1974 på sommaren blev jag adopterad till Sverige, Örnsköldsvik,
jag var 2,5 år gammal och såg ut som på bilden...
Några jätte klara minnen av att komma hem och möta min nya familj det har jag inte,
jag har som glimpsar av ben, fötter, stora leenden och många ville hålla om mig.
På den tiden var det helt annorlunda mot för idag med adoption, lite enklare,
som att jag flög ända till Gideå Flygplats(Örnsköldsvik) från Seul, Syd Korea
där mamma och pappa kunde hämta mig...

 

Fortsättning följer...